Tema Jul: Mellandagarna II
Smörstekt pepparbiff, serverad med ugnsbakad jordärtskocka och rödbeta, champinjonkräm samt marmelad på egenplockade blåbär och rödvin.
Jordärtskockan (Helianthus tuberosus), är en flerårig ört i släktet solrosor med ursprung i Nordamerika.
Den odlas i tempererade trakter för sina knölars skull, vilka används som en rotgrönsak.
Dess engelska namn, Jerusalem artichoke ("Jerusalemkronärtskocka"), har ingenting alls att göra med Jerusalem, och föga med den riktiga kronärtskockan. Den första delen av namnet uppkom genom en folketymologisk process. När den först upptäcktes så kallades den för Girasole, vilket är det italienska ordet för solros (det härför till solrosens sätt att vända sig mot solen). Jordärtskockan är en slags solros, ur samma släkte som vanlig solros Helianthus annuus. Senare tyckte folk att Girasole lät som Jerusalem, så detta var vad de kallade den. På senare år har man på engelska börjat kalla den sunchoke och sunroot för att undvika förvirringen. Den andra delen av det engelska namnet kommer av dess smak. Knölarna, vilka är den enda del som används, smakar som en korsning mellan rädisa och kronärtskocka.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jord%C3%A4rtskocka.
Att den smakar som rädisa vet jag inte om jag kan hålla med om, men god är den. Aromatisk och len. Och jag är ganska säker på att den ingår i folks nyårsmenyer, landet runt. Det förtjänar den.
/Thomas
