krydderiet

Kalles randiga med banan, känns som en knepig kombination. Det låter inte gott liksom. Banan och kaviar? Nej det låter verkligen udda. Likaså Kalles randiga med ägg. Kombinationen av ägg och kaviar må väl vara en riktig klassiker, men varför vi nu skulle behöva det på tub, känns lika underligt som att kombinera kaviar med banan. Åtminstone i mina öron.

Jag köper liksom inte att det skulle vara praktiskt på en picknick, för den picknick då man inte kan lägga ner några extra minuter på att koka ägg, är inte värd att ordna, tycker jag. Så bråttom kan vi ju knappast ha om vi bestämt oss för att äta i pulkabacken eller under pausen i skogsgläntan när vi letar svamp.

Men jag måste svälja mina förutfattade meningar och faktiskt pröva dem, nu när ändå Abba tagit sig tid att skapa dem. Dessutom lovar Abba i reklamen att Kalles randiga med banan är god, så då får vi väl lita på dem.

Utseendemässigt är de extremt lika varandra, ellerhur? Kan du enbart med hjälp av detta foto avgöra vilken som är vilken?

Kalles med banan ligger till vänster och med ägg till höger.

Konsistensen är väl det enda som avslöjar dem. Banansmaken är fast och bildar det klassiska tubmönstret när man trycker ut den på mackan, medans den med ägg är är lösare. Det går även att urskilja små bitar av det som tydligen skall vara hackat ägg (men inte på bilden).

Hur smakar de då? 

Ja du... Kalles randiga med banan, smakar först i någon kort sekund banan. Nästan lite skumbananer, men bara i något ögonblick, för snabbt tar sältan från rommen över. Sältan är dock inte lika kraftig som hos en vanlig Kalles, men den finns där och den utplånar effektivt den lilla smak av frukt som som enligt reklamen skall ge den där perfekta balansen mellan sött och salt. Jag kan säga att jag är ganska besviken. Jag trodde att banankaraktären skulle vara mycket tydligare.

Jag trodde heller inte att den skulle vara speciellt god, men den är helt ok.

Nu tror jag inte att vi lite äldre är den målgrupp som Abba vänder sig till med den här produkten, utan att man nog skulle gå på dagis eller lekis för att uppskatta den som mest. Ju sötsliskigare något är, desto bättre. Så brukar det ju heta.

Den randiga med ägg då?

Betydligt godare, men även hittar jag bara nyanser av det som skulle göra kaviaren spännande - ägg,  och de försvinner helt i färskosten och rommen, som trots sin mildhet, även här, är dominant nog att radera övriga upplevelser. Smaken i sig är väl godkänd, men inte mer.

Men det som däremot känns osmakligt är den mjuka, slibbiga konsistensen. Det känns som man mixat ägg med kaviar till en massa som man sedan blandat ut med något oförklarligt. Nästan som en salva.  En konsistens som inte hör hemma i det här sammanhanget.

Kanske beror det på att en äggmacka med kaviar på är ordentligt rotad i ens hjärna om hur den skall se ut och smaka? Jag misstänker det. Jag må vara gammaldags, men allt nytt är inte alltid bättre. Och här har jag tyvärr missat poängen totalt.

Dessutom är båda produkterna dyra och inte innehållet är definitivt inte värt priset. De kostar runt 30 kronor för 285 gram och om min teori om att målgruppen för de här produkterna är barn, så lär det bli en dyr historia för alla föräldrar runt om i landet.

Det är ju kul att pröva något nytt, men här blir det varken tummen upp eller ned, bara en märklig känsla av förundran över vad Abba kommer att hitta på härnäst. Nej någon Kalles randiga med ägg eller banan kommer inte ha någon plats i mitt kylskåp i framtiden.

/Thomas