Dags att ta farväl..



Imorgon tänkte vi avsluta näbbgäddesäsongen. Man kan inte annat än konstatera att den varit väldigt lyckad. Trots att de kommer tidigare och tidigare för varje år så har de stannat längre än "normalt". Om jag minns rätt var fisket slut vid den här tidpunkten 2007.



Man får vara glad så länge det varar helt enkelt. Allt är nästan som vanligt nere i hamnen i Hällevik. Det blir fler och fler turistbåtar för varje dag som går. Solen skiner och havet glittrar. Måsarna lyser dock med sin frånvaro. Precis som kidsen. Jag minns barndomen då varenda knatte befann sig nere vid havet på fritiden. Det metades abborre, sattes klämmekrokar och revar. Vi kastade efter gädda och drog sandskäddor, rödspättor och simpor ute vid pirspetsarna.


Och när näbbgäddorna kom var hela viken full med båtar. Det var inte ovanligt att det blev bråk då man körde in i varandras linor. Och det var väl i den vevan några av oss insåg att det gick precis lika bra att fiska dem från land alt bara driva i viken istället för att slösa bensin.


Idag är det inte många barn som fiskar. Förvisso har jag inte sett en abborre i hamnen sen 1994 och gäddorna är i princip borta. Men näbbgäddorna är här i tusental och man behöver inte vara en professor för att överlista dem. De bjuder dessutom på en ordentlig kamp, höga hopp och kan ibland vara 10 till 20st som jagar draget medans näbbarna far som saxar vid ytan. Så nu är väl det ultimata tillfället om man som småbarnsförälder vill väcka ett slumrande intresse.


Tyvärr har det inte blivit så. Det hade säkert varit enklare om det varit som när man själv växte upp och det bara var slänga ut draget och inom en timme hade man fått en gädda. Men internet gör det inte enklare direkt. Msn och facebook är med stor säkerhet två bovar i dramat.


Också en av anledningarna till att utmärkta tillfällen till att kanske rocka igång grillen, dra ihop ett knytkalas istället stannar just på pappret och att socialt umgänge är att hälsa på varandra genom bilrutan när man möts på vägen till affären.


/Thomas


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0