krydderiet

Kyla och snö har det knappast blivit för mycket av, december 2011..

Julens alla rätter varierar från generation till generation, från familj till familj och person till person. Oavsett om det skall vara rödbetssallad eller sillsallad, rödkål eller brunkål, varm eller kall potatis till de oändliga sillsorterna och det kallskurna så kan vi iaf vara överens om en sak: Det är alltid för mycket mat.

Precis som i ”Svensson Svensson firar jul”, så har vi väldigt bestämda åsikter om vad som tillhör ett riktigt julbord, trots att det slutar med att ingen rör ”doppet i grytan” eller lutfisken med vitsås alt senapssås, med eller utan knaperstekt bacon.

Och trots att man med stor sannolikhet strukit vissa rätter från årets julbord blir det för mycket ändå. Den klassiska ursäkten är att man kanske får ”oväntat besök” men känns det inte lite förutsägbart bjuda på frestelse, prinskorv och revben i mellandagarna?

Den optimala lösningen är väl ändå att strö ut rätterna över julhelgen? Är det extremt viktigt att äta risgrynsgröt och skinksmörgås så varför inte göra det på lille julafton alt juldagens morgon?

För mig är lutfisken viktig men att först äta julbord mitt på dagen och sedan fylla på med långa som badat i lut och som vid serveringen kompletteras med gröna ärtor, potatis och nyss nämnda såser, ett par timmar senare, blir i praktiken – för mycket. I synnerhet om man timmarna där emellan knäckt nötter och smuttat på glögg medans man kollar på ”Kan du vissla Johanna?”

Att vara efterklok är enkelt, men att tänka till innan har vi svårare för. Revbenen som just nu ligger i klassisk grillmarinad (läs; chilisås, mango chutney, liquid smoke, oregano, persilja) för att inte allt skall smaka kanel och ingefära, skulle vi kunnat äta ikväll, men nej. Man skulle förvisso kunna ta dem imorgon kväll, men då skall skinkan provsmakas liksom den inlagda sillen och den gravade laxen.

Lösningen blir därför att skippa vissa saker. Prinskorv, rödkål, ankleverpaté är bara några av de anrättningar som får vänta till december 2012. Och den stuvade grönkålen som jag föredrar till skinkan, förvandlas antingen till en ”klar” soppa med ägghalvor i mellandagarna eller som en smakförstärkare till provsmakningen av skinkan imorgon kväll, för julbordet blir tillräckligt dignande ändå=)

/Thomas