krydderiet

Smörstekt avokadotoast toppad med räkor
och sikrom serverat med hummerreduktion

 
Godafton, kära läsare. Just nu händer det mycket. Men jag tänker inte tjata om snön och det obligatoriska kaoset för det gör media så bra ändå. Om tio dagar är det dags för mig att ta nästa steg här livet. Jag fyller 30. Det är en märklig känsla. Ok, jag skall inte överdriva. Det är ingen katastrof, men det är väl ändå någon form av milstolpe. Man kan titta tillbaka och konstatera att det är si och så många år sedan man besökte Roskilde för första gången, drog upp gammelgäddan eller flugfiskade efter röding i Storliens småsjöar. Det är ett antal år sen man viftade med mössan på skolgården och sjöng ”Fy fan vad vi är bra!”  Listan kan göras lång, så vi stannar där.  Kalas blir det och just nu funderar jag på vad som skall serveras.. Och då ju är det skönt när man kan ha en bekväm ursäkt för att laga lite finare mat även en vardagskväll. Man måste ju öva lite=)

Ugnsbakad Hälleviksflundra serverat med skaldjurssås och körsbärstomater
samt rostad potatis...

Nä, jag skoja bara. Då det är en salig blandning av vänner som dyker upp, så kommer jag anpassa anrättningarna därefter. Vegetarianer skall samsas med laktosintoleranta, fiskallergiker och de som helt enkelt är lite kräsna och inte vill ha allt för exotiska smakupplevelser, så det blir buffé. Jag har ännu inte kommit fram till vad, men det är ju hyfsat med tid kvar. Passar på och tackar en god granne som varit ute i viken och delat med sig av fångsten. Nu för tiden tillhör ju plattfisk från barndomsbyn inte vanligheten. Och med goda tillbehör så spöar det ett restaurangbesök any time. Ha en fortsatt trevlig kväll:)

/Thomas

Utsikt från X2000..vi är försenade..

Jag tillhör den kategorin resenärer som alltid stressar upp mig när jag skall ut på äventyr. Natten innan fantiserar min hjärna ihop alla tänkbara scenarion om vad som kommer gå snett. Jag kommer att tappa bort biljetterna. Jag kommer att glömma packningen på tåget och när jag anländer till huvudstaden kommer jag gå till fel spår. Känns det igen? Skulle egentligen vilja skriva om att känna lättnad, men nej. För när jag väl beger mig inser jag snart att allt som kommer gå fel är helt bortom min kontroll. Ja, SJ och jag är inte direkt de bästa vännerna.

Först funkar inte automaten där jag skall hämta ut mina dyra biljetter. Och inte blir man gladare för att personalen i Pressbyrån verkar vara totalt likgiltiga. Jag vet att det inte är deras ansvar, men man kan tycka att de skall ringa nåt servicenummer till SJ och berätta att det är krångel, men nej. Istället tvingas jag lösa ut biljetterna via Pressbyråns kassa och får därmed betala extra på en resa som kostar strax över 2000kr tur och retur. Väl framme i Hässleholm är X2000 till Stockholm 30 minuter försenat. Konduktören går omkring på tåget och antecknar allas destination för säkerhets skull, men säger till mig att jag kan vara lugn då jag har god tid på mig i Stockholm och de skall nog lyckas köra ifatt tiden.

Så blir det förstås inte. Med jämna mellanrum sprakar det till i högtalarna. Folk uppmanas att byta till buss eller vänta på ett senare tåg som skall ta dem vidare. Många timmar senare närmar vi oss Stockholm och tåget är nu över 40 min efter. De som skall resa vidare mot Östersund uppmanas att ta samma norrlandståg som jag och sedan byta till buss i Sundsvall. Vi har några minuter på oss på centralen. Man hinner precis gå av, tränga sig fram mot tåget som skall ta oss vidare. Går in i vagnen, tittar mig förvirrat omkring och hittar min plats. Jag sätter mig ner, pustar ut och tar av mig halsduken. Sen stängs dörrarna och tåget börjar rulla.

Vi hinner knappt påbörja resan innan tåget stannar. Ca 3 mil utanför Stockholm uppstår ett tekniskt fel. Jag skakar på huvudet och börja fundera på ifall högre makter inte vill att jag skall komma fram den kvällen. Men tåget kör vidare och vi är nu 9 min försenade. Jag är nervös hela vägen fram. Kommer bussarna jag skall byta till att vänta? I söder är det inte helt ovanligt att buss och tåg skiter i försenade resenärer (trots att det inte är kundernas fel). SJ’s så kallade resegaranti ger jag inte mycket för. Det räcker ju med ett par minuters strul för att hela resan skall äventyras. Men med någon minuts marginal når jag till slut Hola, mitt emellan Kramfors och Sollefteå. Kvällsmaten blir en burk rökta musslor, en apelsin och en halvliters Loka naturell. Jag vet hur man lyxar till det=) 

När jag går och lägger mig bestämmer jag mig för att dra tidigt den morgon, då det är dags att resa söderut. Jag vill inte vara med om en sådan resa en gång till.

/Thomas