krydderiet

 

Godkväll, kära läsare. Hoppas allt är bra med er. Hade egentligen inte tänkt blogga ikväll, då en köttfärssås inte är något speciellt, men det är strul med kameran (zoomen jävlas). Förra gången jag lagade kameran kostade det så pass mycket att jag lika gärna kunde ha köpt en helt ny och av den anledningen ville jag se om den fortfarande går att använda någorlunda. Hoppas bilden är övertygande nog. Ok, köttfärssåsen kanske är lite annorlunda tillredd. Den innehåller nämligen öl. Något som min far ofta hade i grytor när jag växte upp. Det ger en riktigt kraftig och kryddig smak som känns lite mer anpassad för vardagen då man inte kanske inte alltid har vin hemma att tillgå. Om du vill göra som jag (vilket jag hoppas att du vill) så följer här recepet.

 

Thomas Pasta Kaltenberg:

 

 

Fräsköttfärs och lök ihop till vätskan försvunnit och färsen samt lök börjar få färg. Lägg över i lämplig gryta och låt gå på svag värme i en 10 minuter. Tillsätt övriga ingredienser och låt det småputtra i 2 timmar. Chilisås efter tyckte men man kan vara rätt generös då den en enda sältan kommer från buljongtärningarna. Servera med din favoritpasta och mycket riven ost.

 

Vacker höstmorgon, parkeringen, TitanX.

 

Förövrigt är allt bra. Trivs på jobbet, känns som jag äntligen hittat rätt. Dagarna, ja veckorna går nästan för fort och är det inte sofflocket och Simpsons så försöker jag fiska så mycket som möjligt.

 

 

Älmtasjön, Karlshamn. Markus och jag hade en underbar dag.

Här var det riktig fart på gäddorna.

 

Sensommaren och hösten har varit mycket givande, vilket flera av er säkert känner till. Nu börjar det dock bli för kallt i vattnet och de senaste turerna har varit helt resultatslösa och det är ingen slump då flera i min direkta eller indirekta umgängeskrets förtäljer om liknande erfarenheter trots flera timmars envist fiskande från båt.

 

 

Nästa vecka skall de muddra hamnen i Hällevik och jag hoppas innerligt att det går vägen och inte gör situationen för ekosystemet värre, nu när det för första gången på flera år finns lite hopp. Vi håller tummarna.

 

Ha en nice kväll.

 

/Thomas

 

Viltfärserad rullad på lövbiff, serverat med ljummen päron och getostkräm, friterad ölkorv,  rödlök och vinbärsmarmelad samt ugnstekt Marabelpotatis.

 

Är det fredag så är det. Var sugen på att lyxa till aftonen. Den enkla vägen hade varit färsk krabba med tillbehör men det fick tummen ner så efter en stunds sökande efter inspiration i affären fastnade jag för lövbiff och viltfärs och en vision om att kombinera det med något oväntat, då vi flesta tänker viltkött + svamp + rödvin osv.

 

Efter ett par timmars knåpande vid spisen var det dags att servera.

 

Så vad tyckte de ätande:

 

”Väldigt annorlunda kombination men jättegott. Getostsåsen och rödlöksmarmeladen funkade jättebra tillsammans. Kanske en lite för mäktig tallrik, en halv rullad hade räckt och ölkorven försvann liksom bland de övriga smakerna.”

 

”Så här har jag aldrig ätit älgfärs innan vilket var ett utmärkt serveringsförslag. Lövbiff och älg i sig är magert men det vägdes upp mot den rika getostshistorian, potatisen och ölkorven.

Kanske lite färglöst. Mer persilja i älgfärsen eller något annat som hade gett mer färg?”

 

Vad tyckte jag själv?

 

God smak. Allting funkade ihop. Det var inte torrt, men älgfärsen borde ha drygats ut med något fetare. Största minuset får getost och päronkrämen (inget fel på smaken) men den ”stelnade” så fort den åkte på tallriken och ju längre den stod på värme desto mer gulnade färgen (pga de torkade päronen), vilket gjorde den omöjlig att arbeta med i fotosyfte, därav ingen bild värd att publicera här. Sorry.

 

Nu är det dags för de där rönnbären..eller en nära släkting?

 

Vill du ha recept är det bara o mejla. Har du inte min  mejl så skriv en rad i gästboken så fixar vi det.

 

Ha en fortsatt bra kväll.

 

/Thomas

 

 

 

 

 

Det fanns en tid då jag var säker på att vissa saker skulle man aldrig mer få uppleva när det gäller fiske. Men man skall aldrig säga aldrig, som det heter. Hälleviken är full av överraskningar. Jag kunde inte tro mina ögon när jag på botten utanför piren fick se en ulk. Och jag har lärt mig att alltid ha kameran med mig, för vem skulle annars tro mig. Jag har inte sett ulk i Hälleviken sen 1994. Vi snackar alltså 17 år. Nu är det bara abborren som saknas och möjligheten att bottenmeta plattfisk från pirspetsarna=)

 

Här har du en länk till lite bättre bilder på denna unika lilla krabat.

 

Ha en fortsatt bra dag.

 

/Thomas