krydderiet

Oxfilé Rossini med sultanrussinsky, gåsleverravioli, tryffelcoulies,
potatisduschesse samt örtsauterade svartrötter

Så i helgen fyllde min kära far 70. Och precis som undertecknad blev han ordentligt firad. Jag tog tåget från Malmö vid lunchtid och reste hem till Hällevik. Det enda far kände till var att vi skulle gå över till Ingalill och Christer för att ”på tumanhand äta en bit mat och dricka ett glas vin”. Mor hade nojat hela veckan att jag skulle försäga mig, men så blev det inte. Regnet öste ner när vi begav oss mot Vitsippsvägen. Väl på plats möttes far av 12 pers som ville fira honom och han blev minst sagt överraskad. Och eftersom Krydderiet trots allt är en matblogg, lägger vi fokus på vad som serverades den kvällen. Ingalill, Stina och Inger hade ansvarat för maten och förväntningarna var höga. Vi blev inte besvikna. Till förrätt serverades en liten tallrik med perfekt kokt grön sparris, lindad i kallrökt lax. En liten paj med luftigt skal, fyllt med parmesan och ruccola. En generös klick gräddfil toppad med löjrom. Underbara smaker och roligt nytänk med ruccola som krydda.

Huvudrätten var rökt rådjurslår serverat med potatisgratäng, rotfruktsgratäng, kantarellsås och sallad på granatäpple, bladspenat, mangold, sockerärtor samt hyvlad parmesan. Vad mer behöver sägas?



Kalaset avslutades med en nöttårta med kolakräm, kaffe och avec. Det var en trevlig kväll med många givande samtal om allt från framtidsplaner, miljön, fiske och svunna tider. Och jag vill tacka Ingalill, Stina och Inger för den mycket goda maten.


På söndagen, då far fyllde år, drog vi till Jämshögs Gästgivaregård, för ett mer stillsamt firande av födelsedagsbarnet. Tyvärr såg inte förrättsbuffén lika aptitlig ut som den lät på hemsidan. Nu under lågsäsong hade jag erbjudit förrättsbordet i form av en avsmakningstallrik där gästen själv fått välja alternativ. Men det är jag. Så vi hoppade förrätten och gick direkt in på varmrätterna. Det blev en lång överläggning. Vad skulle man beställa? Hjortfilén med körsbärssky och svamp och potatisbakelse verkade spännande, men det åts ju vilt kvällen innan. Hela frysen är ju full med lamm och hälleflundran är väl utrotningshotad, sade mor med ängslig stämma.  Efter många om och men så blev det oxfilén.

Och den var värd varenda krona. Jag blev grymt fascinerad av sultanrussinskyn och tryffelhistorian som var en slätmixad fluffig kräm. De i sig ihop med den möra oxfilén var en upplevelse. Potatisen och svartrötterna kom nästan i skymundan. Den krispigt friterade raviolin var spännande och ett par stycken till på tallriken hade inte skadat. Alla blev nöjda och lagom mätta och det skulle vara kul o se om man kan släpa med ett par kompisar till nästa besök. Helgmenyns varmrätter kostar 195kr och det vegetariska alternativet är grönsaksbiffar av råris, morot, kikärtor samt broccoli och serveras med valfri sås och potatis för 165kr.

Ja vad mer skall man skriva? Uppdateringen har det ju varit lite si och så med den senaste tiden. Det har varit stressigt med skolan, strul med csn. Lägg sedan till de dåliga förutsättningarna som vintermörkret skapar när man väl skall försöka föreviga något. Känns som jag skrivit det här innan, men det är dagens sanning. Men nu är det iaf dags för påsk och ryktet säger att isen på Svartasjön snart är ett minne blott och vi vet ju alla vad det betyder=)

Godnatt och sov gott.

/Thomas

Min gode vän Johan och jag kände för att vara så där grabbigt barnsliga och laga stark mat för sakens skull. Inspirationen fick vi av jänkarna som tycker det är jätteroligt att utmana varandra genom att äta världens starkaste burgare. Fast det finns gränser. Om restaurangen tvingar en att skriva på ett kontrakt att man äter chilichocken av egen fri vilja, så kan man ju fundera på vad man ger sig in på. Nej, vi ville skapa en stark upplevelse, ja lite av en utmaning, men man skulle faktiskt kunna äta den utan att ramla ihop på golvet medans omgivningen skrattar åt ens dumhet.

Men att påstå att Santa Marias ”Explosion taco spice mix – extra hot!” håller vad den lovar på förpackningen, är att ta i. Något vi misstänkte redan vid inhandlingen så därför bunkrade vi upp med färsk chili, cayennepeppar och inlagda jalapenos. Och den färska chilin var det drag i. Det kan jag skriva under på. Så den vägde upp tacomixens barnkalasstämpel. Burgarsmeten bestod av blandfärs, hackad gul lök, hackad vitlök, färsk chili, tacomix, cayenne, salt samt grovmalen svartpeppar. Förutom klassiska tillbehör så fixade Johan råstekt potatis och en krämig coleslaw. Ketchupen ersattes av sweetchilisås som även den kom från Santa Maria. Och resultatet? Visst var man lite nervös, men chilichocken uteblev. Ja, det var nästan så man blev lite besviken. Det blev en god och kryddig biff, men knappast något man skulle skryta om på youtube. Så bättre lycka nästa gång.

/Thomas

Godafton. Jag vill passa på att tacka alla vänner som gjorde mitt 30-årsfirande riktigt lyckat. Tack för uppvaktning och alla fina presenter. Och en extra kram till Malin o Fredrik som hjälpte till med lite praktiska detaljer och underlättade lördagseftermiddagen. Kameran var givetvis med och hela kvällen är dokumenterad. Skall gå igenom bilderna nu under och se vad man kan visa här. Under tiden så får ni nöja er med en presentation av buffén jag bjussade på=)

 
Födelsedagsbuffé 2010:

 Kycklinglårfilé, Kycklingbröst marinerat i vitt vin, örter, citroncest, vitlök och honung

 Mango och ananasglacerad qourn

 Heta köttbullar, smaksatta med röd curry, lime och ingefära

 
Heta jordnötsbiffar

 
Sallad på Röd quinoa och rostade grönsaker samt soltorkade tomater

 
Sallad på brytbönor, smaksatt med rostade sesamfrön, sesamolja, kapris,

balsamico och lönnsirap

 
Kikärtsdipp

 
Tomat och timjanrelish

 
Dillkräm

 
Grönsallad

 
Lingonparfait och kolaflarn

 
Vitt vin

Maten föll alla i smaken då nästan allt gick åt, vilket gör mig glad. Det är alltid roligt att leka i köket och ännu roligare när gästerna tar om och är nöjda=) Så tack än en gång för en jättetrevlig kväll och på återseende.

Vi hörs under veckan.

/Thomas

I onsdags fyllde jag trettio och passade att trixa lite i köket. Inspirationen har ju legat i dvala nu under vintern, eller ”extremvädret” som media döpt det till. Men nu går vi mot ljusare och mer fotovänliga tider så man blir genast mer motiverad. Och att bro på ljusare tider. Snart är det dags för premiärfisket efter gädda i Svartasjön. Eller ja, när isen släpper. Hoppas det blir lika lyckat som förra året. Men nog om det utan åter till onsdagens matlagning. Det blev en upplevelse ut över det vanliga. Till förrätt gjorde jag en getostbakelse smaksatt med apelsin, chili och basilika. Lite räkor och kallrökt lax på den samt limevinergrette. När jag presenterade skapelsen möttes jag av skeptiska miner, men dessa övergick snabbt till leenden=)





Huvudrätt. Stekt ankbröst, serverat med polentakaka, råstekt potatis, apelsinsås samt äppelkompott. Det var väldigt längesen jag använde polentagryn. Kanske var det 2004? Vem vet. Och skall jag vara helt ärlig så kunde man ha skippat den råstekta potatisen då den kändes helt överflödig. Polentakakan var så pass god att det hade räckt med den enbart. 


Ankans smak var underbar, men konsistensen var tyvärr något ojämn. Om jag minns rätt råkade jag ut för samma elände i somras när det skulle grillas kalv. Precis som då, förvånades man över att köttet kom från ett och samma djur, ja samma muskel. Så det drar tyvärr ner betyget lite. Aftonen avslutades med klassisk lingonparfait. Ett säkert kort som alltid går hem, så den får även agera efterrätt imorgon på mitt stora 30-årskalas. Om alla nära och kära dyker upp så blir vi 20st, men en mer korrekt bedömning är att siffran hamnar runt 15-16. Och som jag skrivit i ett tidigare inlägg hade jag lite noja för maten, men det har ordnat upp sig. Det blir buffé som jag hoppas faller alla i smaken. Kameran är laddad så räkna med i alla fall några bilder. Ha en trevlig fredagskväll. Nu skall jag fortsätta stöka i köket

/Thomas